Sensommaren i min värld

Ja, jag vet att jag är dålig på att uppdatera min blogg. Vet inte varför det ska vara så svårt att få till några minuter i lugn och ro framför datorn. Fast det är klart jag flänger ju runt en hel del. Nu senast har det blivit en rutt som först gick till Bohuslän och därefter till Norge och Oslo.

Besöket på Orust och Gullhomen föranleddes av att en kusin nyligen gått bort och han hade haft en önskan om att få sin aska spridd i havet. En sjöbegravning gick inte alls till så som jag hade förväntat mig - ja, egentligen hade jag nog inte förväntat mig något men i alla fall visste jag inte hur det gick till i verkligheten.

Först av allt så måste de närmaste ansöka om tillstånd för att få göra en "sjöbegravning". När det är klart så får man med sig en urna gjord av ett speciellt material. Urnan sänks ner i havet och efter en kort stund sjunker den till botten för att så småningom upplösas.

Min kusins begravning blev mycket fin och det var nog många av oss som var med som tänkte att så skulle jag också vilja ha det.

Vi hade åkt ut under ca 1 timmes tid rakt utanför Gullholmen, där stängde man av motorn och lät båten ligga för ankare. Sedan strödde vi ut rosenblad och blommor över vattnet och slutligen sänkte min kusins båda söner ner urnan i vattnet. Vi kunde sedan se hur urnan och blommorna fördes bort av strömmarna. Det var väldigt stämningsfullt.

Fredrikstens fästning

Min man är mycket intresserad av Karl XII och läser det mesta som skrivs om honom och nu skulle han äntligen få en möjlighet att besöka Fredrikstens färsning - ni vet där där någon sköt vår konung med som man säger en knapp från en uniform.

Jag däremot är mer intresserad av naturen och titta här får ni se vad jag kunde studera på nära håll.

Visst ser sländans huvud ut som om den hade ett riktigt ansikte. Dom här hittade jag i gräset när dom var i full färd med att se till trollsländans fortlevnad. Ett minst sagt intimt ögonblick.

Efter besöket i Fredriksten åkte vi till Skjetten, en ort strax utanför Oslo. Där tog vi in på Stav Gjestegård som är ett gammalt fängelse, från 1800-talet skulle jag tro, som gjorts om till ett koseligt hotell.

Efter några affärsmöten i Oslo så åkte vi hem via Töcksfors. Töcksfors som ligger vid gränsen mellan Sverige och Norge har en riktigt ordentlig gränshandel. Det är norrmännen som åker till Sverge för att handla för här är ju allt så billigt. Och en sak är ju alldeles klar: norrmän älskar godis, svenskt godis. I Töcksfors stora affärscentrum finns inte mindre än 2 snabbsköpsbutiker som bara säljer godis. Man tar alltså en vanlig varuvagn och går runt och köper godis, bara godis. Det är inte riktigt klokt.

Med en påse godis(handlad utan varuvagn) åkte vi sedan hem. Borta bra men hemma bäst.

Ha det

Vivvi