onsdag 29 februari 2012

Robotöron - visst låter det spännande!


I vår lokala tidning VLT hade man igår en bra artikel om barn som får CI. Infogar artikeln här och hoppas att ni kan läsa den.

Och så måste jag passa på att tacka Gert för den fina kommentaren. Såå roligt om min resa med CI har kunnat inspirera någon. Själv är jag fortfarande så otroligt fascinerad av att den här nya tekniken, har kunnat förbättra min livskvalitet så mycket. Visst är jag fortfarande hörselskadad men å andra sidan hör jag "nästan normalt" i massor av situationer där jag förut nästan inte hörde något - och i varje fall inte utan ansträngande läppavläsning.

Vet att deet är flera som tidigare har följt min blogg och som sedan har fått sina CI, det skulle vara så roligt att höra hur det går för er? Vilka är era erfarenheter?
Här kommer nu artikeln om robotoronen:

Ha det så bra och Gert hör snart av dig igen
Viveca

onsdag 22 februari 2012

Hugaligen vad tiden går!

Nyss pratades om att det inte var någon vinter - det var för varmt. Sedan kom kylan och snön. Och nu pratar dom om dom första vårtecknen - visserligen i Skåne men i alla fall.
Vid det här laget så vet ni väl att den här fina elefanten (som jag träffade på i Tanzania för några år sedan) är min symbol för att nu är det hörsel och CI som gäller.
Tror att jag i ett tidigare inlägg berättade om att det hände något med mitt CI, så att volymen blev alldeles för hög och jag kunde inte minska volymen. Så lite halvt akut så där fick jag hastigt en tid, dagen före nyårsafton, för att justera det hela. Väl på plats så upptäckte ingenjören att det var något konstigt med CI:t och som han inte förstod. Han kunde i och för sig justera det hela så att det blev bra för mig men sedan fick jag en kallelse för besök nu i februari. Dom ville att jag skulle träffa en av experterna från Cochlear (dom som har tillverkat mitt CI). Så den 13 februari var jag tillbaka på Karolinska. Här kommer en bild som visar hur dom kollar på datorn vad som hänt med mitt CI.

Själv aär jag som vanligt nyfiken för att se vad som händer på datorn. Jag fick sedan en tänkbar förklaring till det som hänt. Min cochlea (snäckan i öret) är lite mindre än normalt så det kan vara så att några av dom 22 elektroderna som är inopererade i snäckan ligger väldigt nära varandra och att fler elektroder än den som ska fånga upp ljudet, fångar upp ljudet och då blir det för starkt. Så var det med det.

                                     

När jag nu ändå var på plats så gjordes dom vanliga rutinkontrollerna på hur hörseln fungerar. Ja, i och för sig så fick jag börja med rutinkontrollen - innan experten tog vid. Jag kom direkt från bilen så den här gången var volymen inte så hö och inte hann jag justera den heller utan marsch in i audiorummet. Först gjordes det vanliga audiogrammet som visade att mina hörtrösklars medelvärde är 29 - och betänk då att för ett år sedan så var det nere på 90. Otroligt!
Nästa undersökning var att lyssna på: Nu hör ni.... och så ska jag upprepa sista ordet. Resultatet den här gången blev 80% (och då hade jag som sagt inte hunnit ställa in mitt CI som det ska vara vid vanligt tal). Och sedan slutligen var det där där babbeltestet när man ska höra en mening mit i en himla massa ljud. Den här gången hade jag 71% uppfattning av meningarna. På Karolinska är man nöjda, jag tror till och med mycket nöjda med resultatet - verkar som det har blivit bättre för mig än för många andra. Så det är bara till att fortsätta att njuta av allt fint (och även fult) man hör. 


Hörseln och vad allt som hänger ihop med den är bara en liten del av mitt liv. Jag är fortfarande lika intresserad av antikviteter och senaste helgen var det stora Antikmässan på Älvsjömässan i Stockholm så i gott och väl fyra timmar strövade jag omkring och njöt. Det finns så mycket snyggt, fult, gammalt, sådant som inte är lika gammalt, roligt, annorlunda, dyrt, extremt dyrt osv.

Själv köpte jag endast tyg, från Frankrike - någon form av gammalt säcktyg - som jag nu har sytt till gardiner i köket. Själv tycker jag att det blev jättefint. Precis som jag vill ha det med en "gammaldags feeling".

Fattar inte varför jag är så förtjust i den gustavianska stilen, framförallt den som fanns bland lite mer välbärgade bönder på landet. Ska försöka fotografer mitt kök-allrum så att ni får se hur det ser ut med sina gustavianska möbler. Så ska jag avsluta med  dagens visdomsord:

I don't know the key to success, but the key to failure is trying to please everybody. sa Bill Cosby

måndag 6 februari 2012

Ja, nu kan vi ju inte klaga på att vi inte har någon vinter

När vintern är sträng måste vi hjälpa våra små vänner i naturen att klara sig. Mitt fågelbord dignar oftast av småfåglar som äter skalade solrosfrön av hjärtans lust. Ibland måste jag knacka på rutan när skatorna tar alltför stor plats. På kvällen går jag ut en extra sväng och fyller på med solrosfrön för när mörkret har kommit och småfåglarna huttrar någonstans kommer rådjuren fram för att få i sig av de näringsrika fröna.
Ibland kommer även herr och fru fasan på besök, men dom är såå skygga så bara dom skymtar något i fönstret så flyr dom all världens väg.

Som jag har skrivit många gånger förut så går en hel del av min tid åt till att baka. Det är nästan undantagslöst glutenfria bakverk som jag gör - inte för att jag själv eller någon i min familj behöver det utan för att ta fram nya recept till MixWells olika mixer. I fredags hade jag stor bakdag för då skulle vi till Örebro på lördagen och vara med på en minimässa. Då måste man ha en hel del smakprover med sig. Och då, mitt upp i allt bakande så la min digitala våg av. Typiskt! Vad gör man då? Jo, min blick föll på den här:
Mammas gamla våg. Och visst, gamla grejer hade god kvalitet så den fungerade utmärkt även nu. Så var det problemet löst.

Annars har det inte hänt så mycket, sedan sist. Jovisst, ja jag var i en provhytt för någon vecka sedan och det var en sådan otroligt tjockis som tittade på mig från spegeln. Så fortare än kvickt åkte jag till Friskis och Svettis och köpte ett terminskort. Första gången fick jag lägga av efter halva tiden men sedan har det gått mycket bättre gumfläsket dallrar och jag svettas sjöar. Det tillsammans med att jag just nu går in för Low carb diet ska väl kunna få lite av dallret att försvinna. Fast det är jobbigt att åka iväg till träningen men det är himla skönt när man väl har tränat, så jag hoppas att jag orkar fortsätta med träning 2-3-4 gånger i veckan.

I helgen har det varit antik och syfestival i Västerås. Jag strosade runt där och blev förstås väldigt köpsugen men hade klokt nog inte tagit med mig så mycket pengar. Men i alla fall så jag den mest onödiga pryl jag har sett på länge. En grej som man ska använda för att vika ihop tröjor med så att dom ligger fint i skåpet. Vem är det som är så dålig att dom inte kan vika ihop en tröja???
Hem kom jag i alla fall med en gammal läderportfölj som min man hade önskat sig. Priset var 200 kr men jag lyckades få den för 150 kr och därmed var jag nöjd.

Det var nog det hela för idag
Vivvi