Ni som har följt min blogg vet att den här fina elefanten med sina stora öron har kommit att symbolisera min hörsel och allt som hänger ihop med den. Och det är faktiskt en hel del. Just nu är det mesta väldigt positivt men det har varit tider när det inte har varit så positivt.

Det är fantastiskt så fort i människor ändå anpassar oss till nya situationer. Jag tänker bara på hur jag successivt vande mig vid att höra allt sämre utan att för den skulle ägna några speciella tankar åt det. Ja, i alla fall för det mesta. Visst hände det att jag kunde konstatera att det var ju konstigt att jag inte hörde det ör det har jag ju hört förut.

Hösten 2010

Det vår då som allt plötsligt tog en helt ny vändning. I maj hade jag varit på hörcentralen för att få hjälp med mina hörapparater för jag tyckte att jag hörde så himla mycket sämre. Tänkte att det är väl en vaxpropp eller något vajsing med hörapparaterna.

Helt plötsligt  fann jag mig sittandes med överläkaren - hade inte ens bokat tid utan åkte bara till hörcentralen i hopp om att få akut hjälp. Nåväl överläkaren frågade om jag aldrig funderat på ett cochlea implantat? Jag sa som det var att jag trodde att det endast var för döva personer. Då fick jag klart för mig att hon betraktade mig som döv - så dåligt hörde jag. Visst jag hörde dåligt men jag tyckte inte att jag var döv.

I alla fall så sa jag att det lät intressant. Så hon satte igång med en utredning om och kring min hörsel. Det blev nya tester, nya audiogram, röntgen av huvudet (ja, det mesta är tomt men jag hade i alla fall en liten snäcka - det visade sig att den var ovanligt liten), samtal med kurator etc. Och sedan för nästan ett år sedan fick jag en kallelese till Cochlea avdelningen på Karolinska i Huddinge för att genomgå en cochlea implantat operation. Det skulle ske den 27 januari 2011.

Operation och konvalesence

Operationen gick helt otroligt bra, satt faktiskt och tittade på Antikrundan på operationsdagens kväll utan att ha ont eller må dåligt över huvudtaget. Dagen efter vid lunch var det hemfärd. Inte heller hemma mådde jag dåligt utan kunde till och med arbeta lite till och från  - visst jag tog det ju lite extra lugnt (passade på att lata mig, läsa och bara ha det skönt). Knappt 3 vckor senare var det dags att börja arbetet med att höra med ett CI. Och det må ja ju säga. Vilket under! Nu hör jag ju allt(!). Brukar skoja att jag numera hör vad min man tänker säga imorgon.

Nä, men skämt åsido, vilken fantastisk upplevelse det har varit. Vet inte om jag någonsin har hört så bra? Tänk bara att kunna höra vad en person säger utan att behöva titta på munnen. Nu kan jag även höra när någon säger något i rummet intill - precis som alla "normalhörande".

Som jag tidigare har skrivit flera gånger så har jag njutit obeskrivligt av att kunna höra alla små fåglar och det njuter jag fortfarande av - även om det inte är så många så här års.

Pratar annorlunda

Nu säger både vänner och mina barn att jag pratar annorlunda. Absolut inget jag själv märker. Min dotter säger att jag pratade mycket högre förut, det gjorde också att jag pratade mer nasalt!!!!

Finns det inget som är dåligt? Ja, det skulle nog i så fall vara det att jag inte kan sovra bort besvärliga ljud. Som t ex när jag är ute och går, strax intill en väg, då kan det bli nästan olidligt när bilarna kör förbi i hög fart. Vilket oväsen.

Men positivt är att deet aldrig blir någon rundgång med CI, annars är man som hörapparatsbärare van vid att det tjuter i örat om man kramar någon. Att ha på sig mössa kan innebära att det tjuter. Om man lutar huvudet på ett visst sätt så tjuter det osv Allt det slipper man med CI.

Att prata i telefon är numera inget större problem - fast jag har fortfarande en viss aversion mot att prata i telefon, men det beror inte på att jag inte hör utan det är nog mest att jag har vant mig av med att tala i telefon.

Sedan kan jag tycka att det är lite jobbigt med all musik som finns i alla affärer idag. Varför måste det vara så hög musik? Handlar vi mer då?

Mina problem med CI och kommunikationsradio under jakten har jag redan skrivit om. Det problemet har ännu inte lösts sig. Måste ta tag i det snart.

Träff med andra CI bärare

På onsdag ska jag till hörselvårdsavdelningen för att träffa andra som har fått CI. Det ska bli intressant att utbyta erfarenheter. Kanske kan man få lite tips också. Jag kommer säkert att skriva något om det här efter träffen.

Jag avslutar dagens inlägg med en bild på mina små favoritdjur.

Ha det så bra!

Vivvi