En helg i naturen!

Den här helgen har vi varit en hel del utomhus. I lördags var det dags för årets första spårträning. Mina 2 taxar behöver tränas i eftersök. Mitzi som är äldst, ser mest ut som ett gosedjur, är viltspårschampion. Så hon är verkligen jätteduktig på att göra eftersök. Min andra hund Ninja, hon är alldeles för jaktintresserad för att kunna koncentrera sig på att följa ett blodspår. Den här gången hade vi också min dotter Paola med för hon ville prova sin hud i spåret. Paolas hund är en Cane Corso, en ganska ovanlig ras här i Sverige.

Vi började med att lägga spåren, ett kort kanske 200 meter för Carma (Cane corson) , ett lite längre till Ninja och sedan ett normalt spår till Mitzi. När spåren var lagda var det dags för fika. Det är alltid lika mysigt att fika ute i naturen allting smakar så gott.

När Carmas spår hade legat ca 1 timme skulle hon få försöka att följa blodspåret. Det är inte så lätt första gången för hunden måste ju förstå vad det är man förväntar sig av henne. Så det gick väl så där men mer kan man inte förvänta sig första gången. Och hon hittade i alla fall rådjursklöven som låg vid spårslutet. Bra!

Ninja, min lilla illbatting, var som vanligt svår att få koncentrerad på spåret - det luktar ju så mycket gott i skogen. Men även hon hittade så småningom klöven.

Sedan var det då dags för det riktiga proffset, Mitzi. När man har satt på henne spårlinan då är det bara spår som gäller. Det går över stock och sten. Mitzi som normalt avskyr vatten och vattenpölar bekymrar sig, under spårningen, inte det minsta om det är vatten, bäckar eller liknande som ska forseras. Lugnt och metodiskt söker hon sig fram. Vinklar och bloduppehåll är inga problem. Ja, det är verkligen roligt att se när hon arbetar.

Här är det bloduppehåll och Mitzi söker runt tills hon hittar spåret igen.

Vatten? Vadå, det är ju spåret som gäller.

När man har hittat klöven är det mycket beröm som gäller.

Det är en stolt liten hund som leker en stund med sin trofé.

Vivvi