Tänk vad fort man vänjer sig. Nu känns det helt normalt att jag ska höra en massa som jag aldrig har hört förut. Fortfarande tycker jag att fågelsången är det som jag njuter av allra mest. Men det är samtidigt fantastiskt att kunna stå "avslappnat" och prata med folk och ändå höra vad dom säger.
En del frågar om det inte är jobbigt nu när jag hör så mycket ljud? Tänk att då tycker jag det var mycket jobbigare förut då jag var tvungen att vara koncentrerad till tusen för att kunna höra vad folk sa. Då var jag dödstrött på kvällen efter en dag i arbetet och sedan kanske någon aktivitet efter det.
Nu är jag trött på kvällen men av helt andra saker, som t ex en dags grävande i trädgården.
I alla fall så hade jag en ny hörupplevelse för någon vecka sedan. Då var jag hos tandläkaren och hörde vad tandäkaren sa till sköterskan (dom hade naturligtvis munskydd på och då har jag ju inte kunnat uppfatta ett dugg förut). Nu hörde jag att dom pratade om väder och vind och så lite mitt emellan lite sånt där Tandläkarsnack som hör till. Visst sånt hörande kan man ju både ha och mista men det var i alla fall en skön upplevelse.
Har kanske skrivit det tidigare men det är också fascinerande att höra att hundarna låter så mycket när dom går. Det hörs om deras tassar när dom går i gruset, och det låter annornlunda när dom går i gräset. Men framförallt så låter det. Det har jag aldrig upplevt förut.
Ser onekligen med en viss förväntan fram mot jakten i höst. Jag brukar ju sitta i tornet och njuta av utsikten men nu kan jag kanske höra fåglarna och sist men inte minst höra om det kommer något djur. Tidigare så har jag bara helt plötsligt att det har kommit en älg i mitt synfält.
Förresten så är det snart dags att börja träna Mitzi på spårträning. Det älskar hon.
Ha det
Vivvi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar