Den här veckan är det älgjakt som har varit i fokus!

Det har varit fina höstdagar, den här veckan, sol och underbara höstfärger. Men hua vad kallt det är när man går till sitt pass tidigt på morgonen. Vi brukar vara på plats i skogen runt kl 8.00. Första timmen går bra men sedan kommer kylan krypande. Efter 2 timmar har kylan gått genom ben och märg.

Hittills har jag inte fällt något djur  under den här jakten. Fast det var nära häromdagen. Precis när jag hade siktat ordentligt gick tjuren in i Förbjuden skjutriktning och då får man ju absolut inte skjuta.
Men  den största upplevelsen med jakten är att sitta i skogen och insupa alla ljud, luften och färgerna. Apropå ljud så är det ett kapitel för sig.

I år hade jag verkligen sett fram emot att få uppleva alla ljud med mitt "nya öra". Och visst hörde jag väldigt mycket mer fåglar än tidigare. Upplevde för första gången hur skräniga nötskrikorna är, men så vackra.

(den här bilden har inte jag tagit, ville bara visa hur fin nötskrikan är)

Men även nötskrikornas skrän - ja det låter som skrän - är trevligt avbrott i den annars så tysta skogen.

Ja så var det det där med hörseln

När man är ute och jagar så använder man i allmänhet en kommunikationsradio för att kunna förmedla sig med jaktkamraterna. Oftast har man en öronmussla som är kopplad till radion. Med min usla hörsel så har det alltid varit väldigt svårt att kunna hänga med i kommunikationen. Men i år hade jag sett fram emot teknikens under: en direktkoppling till mitt CI. Delarna syns på bilden nedan:

Det är alltså en en sladd som ska kopplas in i mitt CI och sedan kopplas in i radion och sedan ska ljudet gå rakt in i "hjärnan". Det här såg jag verkligen fram mot. Sladden hade jag fått på Karolinska så den passade perfekt i mitt CI men sedan började problemen. Det var fel storlek på den delen som skulle koplas ihop med radion. Så i fredags åkte jag till specialradiobutiken (dom som håller på med sånt här).

- Visst det fixar vi. Kom tillbaka efter lunch.

Ja, så var jag tillbaka efter lunch och fick beskedet att det var glapp i radions kontakt med sladden. Det skulle behövas en hel dag för att fixa det. Och det här får jag reda på på fredag em och jakten börjar tidigt, tidigt på måndag morgon och affären har stängt lördag söndag. Men killen i affären sa att nu skulle det i alla fall fungera. Pyttsan!

På måndag när jag sitter på pass har jag ingen kontakt alls med resten av laget. Dom fick söka upp mig på mitt pass för att tala om att jakten var över. När dagen var slut åkte jag tillbaka till affären, ca 10 minuter i 17.00 och dom stängde kl 17. Jag vill reparera glappet så jag lämnar in radion nu och avstår från jakten imorgon.

Som tur var kom min man på en kompis som hade en radio som han kunde låna ut. Så på tisdag åkte jag ut i skogen med god förhoppning om att gode vännens radio skulle fungera (sladden passade precis). Men samma problem som dagen innan - det blev nog något fel när  man satte dit den nya kopplingen. Så på tisdag eftermiddag är jag tillbaka i affären för att hämta min radio och också påtala att sladden inte fungerade. Den här killen tittade på sladdens koppling och på min radio och konstaterade att jag hade fått en stereokoppling och det skulle vara en monokoppling. Byte igen. Äntligen! Nu skulle det väl fungera. Ut på onsdag morgon och nu hade jag för säkerhetsskull även med mig gode vännens radio så med en vanlig öronmussla på mitt oopererade öra där jag hör riktigt, riktigt dåligt och den nya sladden i minreparerade radio. Och fantastiskt jag kunde faktiskt höra en hel del av kommunikationen.

Så nästa dag som jag åkte ut i skogen var jag uppåt värre för nu skulle jag kunna höra kommunikationen. Då upptäckte jag på plats att jag glömt sladden!!!!! Hur dum får man bli? Så det blev ännu en dag med urusel kommunikation coh dom fick komma och hämta mig på passet när jakten var slut.

Men imorgon! Då ska jag ha alla sladdar och två radioapparater med mig så det skulle väl vara sjutton om jag inte ska kunna höra kommunikationen.

Kommunikationen

Det är det som är så spännande med jakten. Hundföraren eller någon annan rapporterar att man har sett färska spår eller kanske till och med sett ett djur på väg i min riktning. Då ökar pulsen högst väsentligt.

Så nu ser jag fram emot morgondagen. Visst det är lite kallt på morgonen men det övervägs av allt det andra.

Ha det

Vivvi

Hösten är en fantastisk tid. Vilka färger!

Nu finns det så mycket svamp i skogarna. Underbart! Vanliga kantareller, trattkantareller och taggsvamp finns det i massor. Bra matsvampar. Däremot tycks det inte vara något riktigt bra "soppår". Visst lite Karl-Johansvamp har jag hittat men absolut inga mängder.
Bilden visar mina torkade trattkantareller som står och väntar på att få blandas ner i någon god sås. Lättaste sättet att torka trattkantareller på är nog att lägga ut dom på t ex hushållspapper. Dom får inte ligga på varandra. Då torkar dom på ca 2 dygn i rumstemperatur.

Jaha, så var skytteprovet inför årets älgjakt klart. Passen är kontrollerade - behövde inte röjas, gjorde så bra arbete i fjol.

I trädgården däremot kan jag fortsätta arbetet. Har planterat en hel del nya liljor och går nu och väntar på lite nya rosenplantor. Dessutom försöker jag fylla trädgården med "vårlökar", det är så mysigt när dom första blommorna kommer upp på våren.

Surdegsbröd! Har ni märkt att det pågår en surdegsrevolution? Nya surdegsbagerier skjuter upp som svampar. Och det är ju toppen för surdegsbröd är mycket godare än vanligt "köpebröd", dessutom är det väldigt mycket nyttigare. Själv bakar jag bara glutenfria surdegsbröd - inte för att jag behöver det, utan för mitt företag tillverkar glutenfria mjölmixer. Men även glutenfritt surdegsbröd blir otroligt goda. Hemma äter vi sånt bröd mest hela tiden trots att vi tål gluten.
Surdegsbröd är bra för alla det gör att kroppen lättare kan ta upp näringen. Kolhydrathalten blir lägre - med andra ord bättre GI. Dessutom är det en lisa för själen att få skapa något själv som samtidigt sänder ut vidunderligt goda dofter i hela hemmet. Så fram för surdeggsbröd - allra helst hembakat.

Bilden visar Surdegsbröd med honung. Receptet finns dels på min blogg Glutenfri bakblogg dels på MixWells hemsida http://www.mixwell.com/.

Tack ni som kommenterar här på bloggen. Eloge ska ni också ha för jag försöker svara men lyckas aldrig få igenom mina kommentarer. Hur bär ni er åt? Tack Birgitta, fortsätt och skriv och berätta hur det går. Vet att man blir så van vid sitt CI att man inte tänker på det längre men kanske kommer det ändå lite nya infallsvniklar.
Själv ska jag snart prova att koppla ihop mitt CI med min jaktradio. Det finns en lite kabel som sticks in i CI och sedan ska andra sidan in i jaktradion och då ska jag kunna höra ljuden i naturen och dessutom få in det som sägs på radion. Det verkar toppen. Tidigare har jag haft vissa problem med att höra samtalen som försiggått över jaktradion. Ser också med spänning fram emot att få sitta i skogen och lyssna på alla ljud. Tidigare har jag ju inte hört om något djur har kommit utan istället bara helt plötsligt upptäckt att det har stått t ex en älg i mitt pass. Kanske kan jag nu höra när älgen kommer... Vilken grej!

Ha det
Vivvi

Sjutton också vad tiden, dagarna rusar iväg!

Själv hänger jag som slips när tiden bara rusar iväg. Hinner inte hälften av det som jag hade tänkt. Och när jag kanske hinner så orkar jag inte. Det är nog brist på motion som gör att energin tryter. Men i helgen så var jag aktiv. Först åkte jag till Trädgårdsamatörernas loppis och köpte en massa plantor. Sedan hem och planterade för glatta livet i det trädgårdsrum som ska bli: Min torparträdgård.
Bilden ovan visar grinden som snickrats ihop för att visa var Torparträdgården börjar. Här ska det bara finnas gammaldags växter. Så nu har jag planterat: malva, såpnejlika - ja, jag vet att den sprider sig ohämmat, studentnejlika, blågull, vallmo, akleja och många fler. Ännu så länge så är växterna planterade närmast staketet, funderar just nu lite på hur jag ska disponera resten av ytan. Men det löser sig nog till nästa sommar.

På tur står nu att plantera ett antal olika liljelökar i det som just nu går under namnet: Liljerummet. Det är jätteroligt att planera trädgårdsrum. Och inte följer konstens alla regler heller. Nej, här är det impulshandlingar som gäller. När jag tycker att en plats är bra så gräver jag en grop. Tar bort leran - vi har bara lera i jorden här - fyller på med hemgjord kompostjord, sedan ett lager med kogödsel och slutligen ett lager köpt planteringsjord. Hittills så har alla plantor tyckt om den blandningen.

Nu börjar dagen närma sig sitt slut och jag ska hem och baka lite glutenfritt matbröd efter ett recept från USA. Brödet innehåller bland annat kakao. Det blir spännande att se vad det kan bli av ett sådant recept.

Ha det så bra!

Fotosafari på Talludden!

Man behöver inte vara professionell fotograf för att lyckas med fina bilder när man är på Talludden. Talludden är mitt sommarställe som jag delar med mina syskon och från trappan har man den här fina utsikten. Men det som är speciellt när det gäller vatten, gäller i synnerhet här: det ser alltid olika ut. Ljuset ändrar sig under hela dygnet.

Här ovan ser man hur skymningen kommer och ger sitt speciella ljus över sjön. Ön som är i mitten heter Bockön.
Sommarhuset är jättemysigt men har kanske inte allra högsta standarden, så för att gå på toaletten (det är en vanlig vattentoalett) så måste man gå ut genom ytterdörren och går sedan under tak och runt hörnet där toaletten finns. Och nästan varje gång som jag går dit så ser jag den här fantastiska utsikten och varje gång så tänker jag att det här är så fint så det måste jag fotografera. Följden är att jag har hundratals foton med den här utsikten. Ändå är alla bilder olika på något sätt.

Även på natten är det sagolikt vackert - ofta med månljus som lyser över vattnet men se det har jag inte lyckats fotografera ännu. Måste lära mig ta foton med långsam utlösare, hur man nu gör det? Men när det regnar eller är dimma går det att ta foton. Och även då är det vackert, eller hur?

Som man kan förstå av ovanstående så har jag haft några dagar ledigt.

Och samtidigt som jag inte arbetar som vanligt så har jag passat på att försöka träna mig på att använda mitt "basprogram" på mitt CI.

Tidigare har jag skrivit om att några av elektroderna, i cochleaimplantatet, dom som framtförallt tar upp bastoner har varit avstängda. Orsaken till att dom har varit avstängda är att med dom inkopplade så blir allt ljud så enormt "burkigt", nasalt och det är riktigt, riktigt svårt att höra vad folk säger. MEN å andra sidan så försvinner dom skärande toner som ofta uppträder, t ex när man spolar vatten, när löven blåser i träden eller när folk säger s-, sj-ljud. Därför så tyckte ingenjören som jag träffade nu senast på Karolinska att jag skulle prova att använda ett program där baselektroderna är inkopplade. Helst skulle jag nog behöva använda dom minst en vecka för att jag skulle märka om jag kunde vänja mig vid det ljudet. 

Så nu har jag gått omkring med burkigt, nasalt ljud  i mer än en vecka - och faktiskt det låter bättre och bättre för varje dag. Fast att tala i telefon med det programmet på är näst in till omöjligt men skam den som ger sig, allt annat låter ju så bra så jag bara måste vänja mig vid det här ljudet.

Nu är snart sommaren förfluten och det mesta ska återgå till det normala. Känns nästan lite skönt. Men än finns tid för att påta i trädgården. Och tur är väl det. Jag ska återkomma med lite bilder och information om vad jag har gjort i trädgården under senaste tiden. Indelningen i olika trädgårdsrum fortsätter, likaså letar jag efter olika växter som ska passa i dom olika rummen. Det är jätteroligt.

Mycket växter köper jag via Tradera och så här långt har jag inte blivit lurad och inte heller har jag blivit besviken. Ibland kan jag komma över en växt för så där 15, 16 kronor (inklusive frakt)  och då kan jag ju ha råd att köpa in både det ena och det andra.

Förresten så måste jag berätta att när jag var på Talludden den här gången och vi tog en promenad i skogen - egentligen för att titta efter svamp - så hittade jag en gammal zinkhink. Läckert. Den står nu i trädgården där den pryder sin plats i "den gamla torparträdgården". Men som sagt jag återkommer till det. Tills dess får ni ha det så bra.

Vivvi 

Nu är den här! Svampsäsongen så klart.

                                 Bilden blev lite suddig men det är i alla fall gårdagens svampskörd

Nu spirar svamparna i skog och mark. Passa på och gå ut på torsdagarna för då är det stor chans att hitta dom små godingarna (på helgen kommer dom stora folkskarorna och letar svamp men på torsdag har det hunnit växa upp nya). Igår var första gången den här säsongen som jag gav mig iväg till mitt vanliga svampställe. Det var varmt men vad mysigt det är att gå i skogen och speciellt mysigt blir det ju när man ser det lysa gult av kantareller. Får se vad det ska bli av dom här - men så här i början av säsongen är det kanske godast att njuta dom enklast möjligt: bara smörstekta.

                                              Sommar innebär också auktionsbesök
Den här veckan blev det besök i Broarna där man kan fynda allt möjligt. Själv var jag ute efter en täckdikningsspade. Och voilá! Se här mitt fynd för endast 20 kr.

Täckdikningsspaden kommer att bli kanonbra när jag ska gräva planteringsgropar i trädgården. Och som sagt det är roligt med auktioner och själv blir jag så sugen på att ropa på allt möjligt, måste riktigt hålla mig i skinnet så att jag inte köper för mycket. Men den här gången kom jag ändå hem med ytteligare ett fynd:
en marmormortel - inropad för 100 kr. Morteln är i perfekt skick så den blir bra att ha i köket.

                                                                       Hemester
Att ha semester hemma går faktiskt ganska bra. Att jag är hemma beror på att som egenföretagare så är man helt beroende av personalen och när dom är på semester så kanske inte alla klarar att "sköta det adminisstrativa på företaget". Därför så är vi hemma och tittar in på kontoret någon/några timmar per dag. Resten av tiden försöker vi hitta på olika aktiviteter - det blir mycket pyssel i trädgården förstås, men också utflykter. Så häromdagen var vi på hantverksmässsa i Ramnäs. Där kunde vi se hur det går till att smida i järn.

                                        Ett tungt och varmt hantverk som kräver sin man

                                                 Återbesök på Karolinska om 14 dagar
Det är otroligt vad fort tiden går, redan 3 månader sedan jag var på Karolinska senast. Nu är det alltså snart dags för "mapping" igen. Så nu har jag börjat fundera på hur det faktiskt fungerar med mitt CI?
Tänk så fort man vänjer sig, redan nu känns det som om jag alltid har hört så här bra, ändå vet jag att för 6 månader sedan kunde jag inte höra fåglarna. Hjärnan vänjer sig också vid att höra ljuden så jag upplever att jag har fått höja "volymen" för att höra lika bra som jag gjorde för 2 månader sedan.
Jag har säkert berättat om att jag har några av elektroderna "avstängde" det är speciellt 2 "baselektroder", förmodligen har jag aldrig hört alla bastoner riktigt. Så när mankopplade in dom elektroderna skrek min hjärna: Hjälp, hallå vad gör ni. Ljudet blev vädigt burkigt och konstigt så därför stängdes 2 baselektroder av men i min lilla manöverdosa har jag en knapp som jag kan trycka på för att koppla på en del av basljudet och det är just nu det som jag försöker göra. Inbillar mig att ljudet blir mer komplett när basen är med men ack så jobbigt det är att lyssna på det. Så frågan är: är det bra att träna dom ljuden eller ska man bara strunta i dom????
Positivt är att jag upplever det väldigt mycket enklare nu att prata i telefon - gäller både mobilen och den vanliga - hör faktiskt allt (tror jag). Ja, det är fantastiskt.
Hur går det för dig Birgitta och dig Monica? Hör av er och berätta.
Tack också Tina för dina alltid lika trevliga kommentarer. Det var också roligt att läsa om dina flygerfarenheter - det lät ju inte alltför besvärligt.

Ha det fortsatt bra i sommar
Vivvi

Sommar är sköna dagar i trädgården

Jag blir glad varje gång jag kommer ut i trädgården och ser den här blomprakten. Den lilla grodan sitter och tittar ut över fågelbadet som jag gjorde härom sommaren. Det är roligt med olika trädgårdsdekorationer. vi har inte så mycket i vår trädgård men några har vi eller vad sägs om den här fula fågeln?

Fågeln inköptes när vi var i Tyskland i början på sommaren. Den snurrar glatt runt när det blåser. Och om den är rätt uppsatt så ska vi även kunna se från vilket håll det blåser.

För en vecka sedan så var jag på antikmässsan i Nora och då införskaffade jag en charmig zinkkanna, den används inte för att vattna med - det är den för tung till - men den är härlig att se på. (Det finns en bild längst ner på sidan).

Det här med trädgårdskonst har blivit mer och mer vanligt i vanliga trädgårdar. Natasja Andersson som jag har skrivit om tidigare är en dängare på att göra roliga konstverk, eller vad sägs om dn här härliga hästen?

Ja, det finns faktiskt en hel del konstnärer som ägnar sig åt att göra speciell trädgårdskonst. På Ateljé Hjälmarstrand utanför Örebro brukar dom ha visning av spännande konstverk. I år hittade jag den här gulliga  skapelsen där.

Visst är den söt den lilla ängeln? Det kanske inte är en ängel men söt är den i alla fall. Kanske något att ta efter.

                                                    Hur är det då med höronen?
Ja, nu har jag väl hunnit vänja mig ganska bra vid mitt CI. Visst ibland tycker jag att det blir för mycket ljud och då går jag och skrotar för mig själv helt utan hörapparater eller kanske med bara den gamla på ena örat.
Jag tycker att det finns vissa ljud som är besvärliga, t ex så kan det bli ett "skärande" ljud när det blåser mycket i träden. Det kan också vara jobbigt att åka bil med öppet fönster då kommer också det där "skärande ljudet".
Faktiskt så tyckte jag att jag på något sätt hörde bättre alldeles efter att man hade kopplat in mitt nya CI. Undrar vad det kan bero på, jag vet ju att volymen är högre nu än den var i början men ändå tycker jag att jag hörde bättre i början. Nybörjarglädje???
Men summan av kardemumman är ändå att det är fantastiskt att man kan göra sådana här ingrepp och förbättra hörseln så mycket.
Nu var det så länge sedan jag hörde något från er mina CI-systrar. Hur går det för er? Hoppas att det går bra och att ni kanske kan få lite tid över för att rapportera om era framsteg och erfarenheter.
Och du Tina, hur gick det med incheckningen till flyget?

                                                                  Ha det så bra
                                                                       Vivvi

Ibland blir tröskeln såååå hög

Ju längre tiden går dest svårare blir det. så nu bara måste jag komma igång med det här inlägget. Det har ju gått mer än en månad sedan jag sist uppdaterade bloggen. Och massor har hänt, så mycket att det nästan inte går att rekapitulera. Varje gång det har varit något så har jag fotograferat och tänkt att den här bilden ska jag ha till bloggen. Men så har jag inte fått till bloggandet och sedan har det. Så det har jag lärt mig: bättre att skriva i bloggen lite men ofta istället för att vänta då blir det liksom inte av.

Så nu sitter jag här i alla fall. Sedan sist har jag varit en sväng ner i Europa, inte så långt men en trevlig resa blev det med besök i Danmark, Tyskland och Holland.
När jag var i Holland passade jag på att köpa lite växter - vilken skillnad på pris jämfört med här hemma. Rosenbuskar för mellan 50-80 kr gjorde att jag köpte två stycken som nu är planerade i trädgården - hoppas att dom tar sig.
Köpte dessutom en rolig trädgårdsdekoration (bilden kommer i nästa inlägg).
På resan besökte vi lite olika städer. I Bremen såg jag den här söta positivspelerskan:

Faktiskt väldigt mysigt att gå omkring på ett torg i solsken och höra positivmusik i bakgrunden. På det här torget köpte jag förresten en jättefin bonsai (i porslinskruka)och ganska stor också för endast 35 kr. Det kallar jag fynd.

Ja, så har det varit midsommar, sedan sist. Midsommar firade vi i Österbybruk, ett firande som jag verkligen kan rekommendera. Mysig miljö och traditionellt med folkdanser - i det här fallet så hade herrarna på sig vallondräkter (Österbybruk är ett bruk som startades med hjälp av valloner). Det var i alla fall jättefint.

På hemvägen passade vi på att besöka den outtröttliga Natasja Andersson i Sottern. Jag har skrivit om henne förut. Hon anordnar barnläger för barn från Ryssland, barn vars föräldrar blev deporterade från Tjernobyl efter kärnkraftsolyckan. Det är jättefattiga barn som under tre veckor får komma till Sverige och njuta god och näringsrik mat, får besöka tandläkaren, får vara med på olika trevliga utflykter och som slutligen åker tillbaka med en stor väska fylld med nya kläder. Allt detta ordnar Natasja alldeles själv med hjälp av insamlade pengar.  När vi kom på besök skulle just en grupp med 20 barn åka tillbaka hem och nästa grupp skulle komma kort tid därefter.

Natasja är också konstärinna målar tavlor som hon säljer för att få in pengar till barnlägren. I hennes trädgår kan man hitta olika utsmyckningar som hon gör själv. I mitt nästa inlägg ska jag visa lite olika trädgårdsutsmyckningar som jag har stött på i sommar.

Så där nu har jag uppdaterat lite av vad som hänt på sistone, det känns skönt att ha fått det gjort. Men jag återkommer snart igen, det lovar jag.

Ha det så skön i sommarvärmen
Vivvi