Groblad Plantago major

Den vite mannens spår kallar indianerna groblad för. Den fanns inte tidigare i Amerika utan kom dit med de invandrande europeerna. Och även här hemma hittar man groblad ofta vid stigar där växten lätt kan bli trampad på.

Många tror att växten heter grodblad men nej groblad ska det vara för växten "gror ihop såren". Det var en kunskap som våra kloka gummor kände till. Ja inte bara dom för växten är omtalad som sårläkare sedan tusentals år tillbaka. Och läka sår det kan groblad - nu är det även vetenskapligt bevisat. Växten innehåller flera sårläkande, antiinflammations och bakteriedödande ämnen. 

Många har hört talas om grobladens läkande förmåga men få har testat. Gör det! Grobladet har en fantastisk förmåga att "dra ut" var, stickor, grus och att läka ihop sår. Har du bränt dig så tag ett groblad och lägg på blåsan och nästa dag ska du se att blåsan är borta eller i varje fall betydligt mindre. Har du fått insektsbett - gnid stället med baksidan på ett groblad och klådan försvinner snabbt.

När du ska använda grobladet så är det viktigt att se till så att det är rent, behövs det så skölj i vatten och torka av. Skrapa på baksidan av bladet - så att de gynnsamma vätskorna kommer fram - och lägg sedan bladet på skadan. Fäst med tejp, plåster eller lägg på ytterligare ett blad och bind om med en tråd eller ett grässtrå.

Det går också bra att tugga lite på grobladet och sedan lägga massan på såret.

                                      

I juli/augusti när grobladets blomstänglar har blivit bruna kan man lätt repa av de bruna fröna som sedan kan användas på gröten, i brödbaket, på salladen. Det går fint att rosta fröna i en torr het stekpanna.

Och självklart kan man äta bladen, godast är dom späda bladen. Passar fint att ha en sallad. Lite större blad kan man förvälla i 2 omgångar vatten och sedan använda för att göra dolmar - är bladen mindre så använd två blad till varje dolme. Lägg på fyllningen ( fick tipset av en god vän att fylla med salsiccia) och rulla sedan ihop bladen och stick i en tandpetare. Pensla på olja och gratinera i ugnen tills dom fått fin färg. 

Och sist men inte minst det går att göra tinktur och sårsalva av grobladen. Det går också utmärkt att frysa och torka dom.

Tycker du att det är jobbigt med alla insekter som flyger omkring när du ska fika/äta? Plocka då en bukett med renfana och ställ på bordet - insekterna gillar inte doften av renfana. Tar kanske inte bort alla men det hjälper definitivt.

När jag var på besök i Arboga så såg jag att man hade lagt renfana vid underkanten av en dörr - kanske gjorde man det för att hindra flygfän att flyga in i magasinet.

Gammal klokskap ska man vara rädd om.

Just nu blommar rallarrosorna (mjölkörten) för fullt så klart måste jag prova att göra saft på rallarrosen. Oh, så gott det blev! Följde receptet för flädersaft och voilá efter några dagar så hade jag en fin ljusröd saft som smakar ljuvligt. Kan varmt rekommenderas, själv har jag just satt en ny sats.

Det är såå roligt att experimentera med vilda växter. Häromdagen gjorde jag  "älggräsvaniljsocker" något som liknar vaniljsocker gjort på älggräsets frön. Smakan är inte alls oäven smakar lite vanilj med en dragning åt mandel. Ska prova att baka maränger smaksatt med det här "vaniljsockret".
Först torkade jag fröna på ett bakplåtspapper sedan körde jag fröna med lite strösocker i en kaffekvarn och voilá.

Alltså, maskrosor är så nyttiga att vi alla borde mumsa i oss maskrosor. Och du, hela växten är ätlig: roten, stjälken, bladen och blommorna. Om du vill äta maskrosblad som sallad så välj att plocka dom små bladen - dom är minst beska. Här nedan kan du se hur nyttiga maskrosorna är jämfört med sallad
             


                                

Jämförelser mellan maskros och sallat (per 450g) protein             12,3                      3,8
fett                     3,2                      0,6
kolhydrater       40,1                      9,1
kalk                   849                     194
fosfor                 318                       63
järn                      14                      3,4
B1                     0,85                   0,14
riboflavin            0,65                   0,28
niacin                    3,8                    0,6
C-vitamin             163                     57
A-vitamin    61 790 IE           5 060 IE

Så förbanna inte den söta lilla gula blomman utan passa på och njut av den.

                                             Granskott

                                  

Granskott är också godis från naturen MEN kom ihåg att du måste ha markägarens tillstånd för att plocka granskott.

När prins Carl-Philip gifte sig så serverades bland annat granskottssås. Många är kockarna som idag inkluderar granskott i sina menyer. Eftersom jag inte är så duktig kock har jag gjort det enkelt för mig och gjort picklade granskott. Picklade/inlagda granskott är lätt att göra och passar utmärkt som tillbehör till många rätter med fisk, kött eller vegetariskt.

                                                  

Här är mitt recept:

2 dl nyplockade späda skott

1 dl vatten

0,5 dl vitvinsvinäger

0,5 dl socker

ev 1 msk honung

2 krm salt

Skölj skotten och låt dom rina av. Koka upp resten av ingredienserna och lägg sedan i skotten och låt sjuda ca 10 min. Häll upp i burkar och sätt på locket. Låt svalna. Förvara i kylskåp.

Nu har det fullkomligt exploderat i naturen!

Ja, det händer så mycket i naturen samtidigt, så jag hinner ju inte med allt jag skulle vilja göra. Lite har jag i alla fall hunnit med. Pesto gjort på löktrav år bara sååå gott, det äter jag med sked.

Och det är lätt som en plätt att göra löktravspesto:

5 dl sköljda och grovt hackade löktravsblad

1,5 dl pinjenötter

75 g finriven parmesan

2 dl god olivolja

Salt

Ev kan du smaka av med några droppar citron.

Häll allt i en foodprocessor och kör tills det har den konsistens som du vill ha.

Voilá!

Häromdagen så provade jag att göra maskrospesto - använde bara maskrosblad - och följde receptet ovan. Det blev i mitt tycke jättegott men inte lika gott som löktravspesto.