Bättre livskvalitet med CI?

Förra veckan var jag på en träff för vuxna i Västmanland som fått ett CI. Det var intressant att träffa andra som har gått igenom/går igenom samma som jag har gjort. Jag blev verkligen förvånad att det var så många där vi var 18 personer. Och då hade säkert inte alla kommit som fått kallelse.
Vi fick lite faktauppgifter som gäller vårt län. Den första CI-operationen på en patient frän länet gjordes redan 1984.
Fram till idag är det 56 vuxna och 9 barn som har fått implantat.

På träffen fick var och en presentera sig själv och säga några ord om sin hörsel, hur det var att få ett CI och hur det sedan har blivit. Det var två som hade dubbla implantat.
Rent allmänt kan man säga att alla verkade vara väldigt nöjda med resultatet som också var mycket varierande. En äldre herre hade fått sitt implantat för några år sedan och han kunde idag höra ljud omkring sig men kunde inte uppfatta när folk talade.(Han var tvungen att läsa vad tolken skrev).
En kvinna som satt intill mig hade genomgått operationen ca 1 månad efter mig och hon hade idag endast 28% taluppfattning (där jag har 94%), så olika kan det vara.
En av dom som hade två CI sa att det svåraste hade varit att få de två apparaterna att vara synkroniserade.
Men han verkade höra mycket bra idag. Själv funderar ju naturligtvis att om jag kan höra så bra som jag gör idag med endast ett CI hur bra skulle jag då kunna höra med två?
Men för att få ett andra CI så krävs det speciella omständigheter - vad det nu kan vara.

Fick också reda på att man som hörselskadad kan ha rätt att få handikappersättning. Det måste jag ta reda på lite mer om för det vore ju inte dumt med ett penningtillskott.

Min slutsummering från mötet var nog att alla som fått implantat tydligen hade fått en bättre llivskvalitet då de/vi idag kan höra vad folk säger och inte är beroende av att läsa på läpparna.

Tekniken är fantastisk!

Alllt för idag
Vivvi

Ni som har följt min blogg vet att den här fina elefanten med sina stora öron har kommit att symbolisera min hörsel och allt som hänger ihop med den. Och det är faktiskt en hel del. Just nu är det mesta väldigt positivt men det har varit tider när det inte har varit så positivt.

Det är fantastiskt så fort i människor ändå anpassar oss till nya situationer. Jag tänker bara på hur jag successivt vande mig vid att höra allt sämre utan att för den skulle ägna några speciella tankar åt det. Ja, i alla fall för det mesta. Visst hände det att jag kunde konstatera att det var ju konstigt att jag inte hörde det ör det har jag ju hört förut.

Hösten 2010

Det vår då som allt plötsligt tog en helt ny vändning. I maj hade jag varit på hörcentralen för att få hjälp med mina hörapparater för jag tyckte att jag hörde så himla mycket sämre. Tänkte att det är väl en vaxpropp eller något vajsing med hörapparaterna.

Helt plötsligt  fann jag mig sittandes med överläkaren - hade inte ens bokat tid utan åkte bara till hörcentralen i hopp om att få akut hjälp. Nåväl överläkaren frågade om jag aldrig funderat på ett cochlea implantat? Jag sa som det var att jag trodde att det endast var för döva personer. Då fick jag klart för mig att hon betraktade mig som döv - så dåligt hörde jag. Visst jag hörde dåligt men jag tyckte inte att jag var döv.

I alla fall så sa jag att det lät intressant. Så hon satte igång med en utredning om och kring min hörsel. Det blev nya tester, nya audiogram, röntgen av huvudet (ja, det mesta är tomt men jag hade i alla fall en liten snäcka - det visade sig att den var ovanligt liten), samtal med kurator etc. Och sedan för nästan ett år sedan fick jag en kallelese till Cochlea avdelningen på Karolinska i Huddinge för att genomgå en cochlea implantat operation. Det skulle ske den 27 januari 2011.

Operation och konvalesence

Operationen gick helt otroligt bra, satt faktiskt och tittade på Antikrundan på operationsdagens kväll utan att ha ont eller må dåligt över huvudtaget. Dagen efter vid lunch var det hemfärd. Inte heller hemma mådde jag dåligt utan kunde till och med arbeta lite till och från  - visst jag tog det ju lite extra lugnt (passade på att lata mig, läsa och bara ha det skönt). Knappt 3 vckor senare var det dags att börja arbetet med att höra med ett CI. Och det må ja ju säga. Vilket under! Nu hör jag ju allt(!). Brukar skoja att jag numera hör vad min man tänker säga imorgon.

Nä, men skämt åsido, vilken fantastisk upplevelse det har varit. Vet inte om jag någonsin har hört så bra? Tänk bara att kunna höra vad en person säger utan att behöva titta på munnen. Nu kan jag även höra när någon säger något i rummet intill - precis som alla "normalhörande".

Som jag tidigare har skrivit flera gånger så har jag njutit obeskrivligt av att kunna höra alla små fåglar och det njuter jag fortfarande av - även om det inte är så många så här års.

Pratar annorlunda

Nu säger både vänner och mina barn att jag pratar annorlunda. Absolut inget jag själv märker. Min dotter säger att jag pratade mycket högre förut, det gjorde också att jag pratade mer nasalt!!!!

Finns det inget som är dåligt? Ja, det skulle nog i så fall vara det att jag inte kan sovra bort besvärliga ljud. Som t ex när jag är ute och går, strax intill en väg, då kan det bli nästan olidligt när bilarna kör förbi i hög fart. Vilket oväsen.

Men positivt är att deet aldrig blir någon rundgång med CI, annars är man som hörapparatsbärare van vid att det tjuter i örat om man kramar någon. Att ha på sig mössa kan innebära att det tjuter. Om man lutar huvudet på ett visst sätt så tjuter det osv Allt det slipper man med CI.

Att prata i telefon är numera inget större problem - fast jag har fortfarande en viss aversion mot att prata i telefon, men det beror inte på att jag inte hör utan det är nog mest att jag har vant mig av med att tala i telefon.

Sedan kan jag tycka att det är lite jobbigt med all musik som finns i alla affärer idag. Varför måste det vara så hög musik? Handlar vi mer då?

Mina problem med CI och kommunikationsradio under jakten har jag redan skrivit om. Det problemet har ännu inte lösts sig. Måste ta tag i det snart.

Träff med andra CI bärare

På onsdag ska jag till hörselvårdsavdelningen för att träffa andra som har fått CI. Det ska bli intressant att utbyta erfarenheter. Kanske kan man få lite tips också. Jag kommer säkert att skriva något om det här efter träffen.

Jag avslutar dagens inlägg med en bild på mina små favoritdjur.

Ha det så bra!

Vivvi

Äntligen har jag ett mössbord!

Om ni undrar vad ett mössbord är för något? Det är ett bord som det på bilden ovan. Sådana bord hade man på 1700- och 1800-talet i framförallt Jämtland, Hälsingland och kanske även i Dalarna. Men just Hälsingland är känt för sina fina mössbord. Det var ett bord som stod innanför dörren och där man kunde lägga mössan Väldigt praktiskt. De lite finare mössborden hade vackra blommålningar. Hittar men ett sådan med originalmålningen kvar - då kostar dom. Bordet ovan har originalfärgen men inga blommor. Men jag tycker att det är vackert som det är.

För att få hem bordet som kommer från Järvsö åkte vi, 60 mil i går. Men det var det värt. Men eftersom jag aldrig blir nöjd så har jag nya planer på gång. Ska måla någon form av 1700-tals bård uppe vid taket i hallen och vårt allrum. Spännande.

I helgen så var det också älgjakt. Som vanligt är det underbart att sitta ute i skogen och kontemplera. Njuta av utsikt växter och djur - men tyvärr så ser man inte så mycket djur och definitivt inte några älgar. Men det är kanske inte så konstigt nu när vi nyligen har haft ett par vargar som har  strövat runt markerna.

Det här var utsikten i lördags.

Eftersom det var Allahelgonahelgen gångna helgen så gick vi till kyrkogården och minneslunden där vi tände ett ljus för våra nära och kära som gått bort. Jag tycker att det är vackert ed alla ljusen på kyrkogårdarna. Stämningen är också speciell när man går där i mörket mellan gravarna.

Vi gick också in i St Davids gravkapell på Hovdestalunds kyrkogård i Västerås. Det är ett litet kapell där kistan står i mitten på golvet och de sörjande sitter runt om istället som för i en traditionell kyrka. Vädigt fint och det ger dessutom en mycket sörre närhet. Bilden nedan visar St Davids kapell på Allahelgondagskvällen.

Hade tänkt att jag skulle skriva en liten resumé kring hur det har varit att leva med ett cochlea implantat, men jag återkommer till det en annan dag. Istället  avslutar jag dagens inlägg med en bild som kanske kan inspirera er som tycker om att sticka. En sådan här julklapp tror jag att de flesta herrar skulle uppskatta.

Med det så önskar jag er en skön dag.

Vivvi

Ännu en älgjaktsdag

I  morse när jag gick upp för att göra mig i ordning till dagens jakt så trodde jag inte mina ögon när termometern visade på över 10 grader varmt kl 5,30. Trodde det var fel på termometern men när jag gick ut för att hämta tidningen så var det nästan alldels ljumma vindar. Skönt! Men ett sånt besvär det blev med kläderna. Jag var förberedd för en kylslagen morgon.

I alla fall så hade jag min man med på jakten idag. Det betyder att han satt och trängdes med mig i tornet och ibland har han så himla svårt för att sitta still och att hålla tyst. Men ibland så tröttnar han och nästan somnar - då är det tyst och stilla.

Hörseln i skogen

Idag utspann sig emellertid följande dialog mellan oss:

- Vad är det som låter, är det bilar? frågade jag.

- Nej, det är vinden som susar i träden, svarade min man.

Så kan det vara med "nya öron". Det blir nya hörupplevelser hela tiden. Tänk att jag tyckte det lät så högt så det kunde ha varit bilar. Cochlea är fantastiskt. Men att använda jaktradion med mitt CI fungerar fortfarande inte. Ska få en ny sladd från Karolinska inom kort så nästa jakt kanske det kommer att fungera.

Trots att jag bara lyssnade med vanlig öronmussla på mitt oopererade öra så hörde jag att man skjutit en kalv - hörde i och för sig också smällen. Det var nästan meddetsamma som vi kommit på plats i tornet.

Eftersom det var alldeles i närheten av där vi satt så fick vi hjälpa till med älgdragaren och se till att älgkalven kom ut ur skogen.

Men kära nån så mycket trattkantareller det finns i skogen. Om det är någon som vill ha trattisar så är det bara att gå ut i skogen och skörda - det finns obegränsade mängder.

Så passa på att gå ut och hamstra trattisar. Gott i soppa, såser och mycket annat. Kan användas färska, torkade, frusna, syltade och säkert på en mängd andra sätt.

Ha det
Vivvi

Älgjaktsveckan är över men jakten fortsätter!

                            

Ja,ja bilden är lite suddig men vadå? Den här björnen har hållit till på våra jaktmarker - framförallt runt ett speciellt torn - sedan lite drygt en månad tillbaka. Det är fint att se en härlig björn på bild men man är lite mindre kaxig om man skulle stå öga mot öga med björnen ute i skogen.

Jaha så var älgjaktsveckan över för den här gången. Vi fortsätter att jaga på lördagarna framöver tills vår tilldelning är fylld. Vilken fantastisk höstvecka det har varit. Underbart väder, underbara färger och det som är roligast av allt är att älgtillgången är god - även om vi inte har skjutit det vi får skjuta. Men jag tror att alla i laget har sett älgar i år.

Ja, så var det det här med björnen. Sedan slutet av augusti har en björn tillbringat sin tid på våra jaktmarker - speciellt i ett område och ännu mer speciellt runt ett särskilt jakttorn. Det är flera i laget som har sett björnen andra har sett spåren eller spillningen efter den.

För min del så räckte det med att få sitta på "björnpasset" för att pulsen  skulle öka. Om man därtill lägger att vi har ganska gott om varg och lo i våra trakter så är det tillräckligt för att det ska bli spännande att vara ute på jakt.

CI, jaktradio och kommunikation

När allt kom omkring och jag hade med mig två kommunikationsradioapparater (det blir minst sagt otympligt att bära med sig två radioapparater med antenner, tillsammans med ryggsäck, vapen etc) alla sladdar på plats så visade det sig att anslutningen till mitt CI bara brusade så jag fick förlita mig på öronmussla och konventionell radiokontakt. Det funkar bara inte. Javisst jag hör att det händer något - någon form av ljud tränger igenom men vad säger dom?????????

Till nästa lördag ska jag beställa en ny sladd och försöka ansluta den till radionvia en adapter - jag tror att dom kopplade fel i affären när dom gjorde om kontakten så att den skulle passa i min radio.

Finns det någon som har erfarenhet av CI och jaktradio??

Att vara CI-bärare

Ja det är onekligen lite speciellt att vara användare av ett CI. Sent på eftermiddagen idag var jag ute i det nya affärscentrum som vi har här i Västerås. Då träffade jag på Amanda (det var hon som först gav mig information om vad det innebär att ha ett CI) hon var där med sina två barn. När jag hälsade på henne visade hon på att batteriet till hennes CI hade tagit slut - hon hade glömt att byta - och nu stod hon där och kunde knappt förstå vad jag sa men å andra sidan förstod jag hennes problem.

Så vill jag baraavsluta med att tala om att jag är så glad att jag äntligen efter flera år har hittat ett mössbord från Hälsingland som jagnu har köpt.Har inte fått hem det ännu men snart...

Ha det så bra

Vivvi

Den här veckan är det älgjakt som har varit i fokus!

Det har varit fina höstdagar, den här veckan, sol och underbara höstfärger. Men hua vad kallt det är när man går till sitt pass tidigt på morgonen. Vi brukar vara på plats i skogen runt kl 8.00. Första timmen går bra men sedan kommer kylan krypande. Efter 2 timmar har kylan gått genom ben och märg.

Hittills har jag inte fällt något djur  under den här jakten. Fast det var nära häromdagen. Precis när jag hade siktat ordentligt gick tjuren in i Förbjuden skjutriktning och då får man ju absolut inte skjuta.
Men  den största upplevelsen med jakten är att sitta i skogen och insupa alla ljud, luften och färgerna. Apropå ljud så är det ett kapitel för sig.

I år hade jag verkligen sett fram emot att få uppleva alla ljud med mitt "nya öra". Och visst hörde jag väldigt mycket mer fåglar än tidigare. Upplevde för första gången hur skräniga nötskrikorna är, men så vackra.

(den här bilden har inte jag tagit, ville bara visa hur fin nötskrikan är)

Men även nötskrikornas skrän - ja det låter som skrän - är trevligt avbrott i den annars så tysta skogen.

Ja så var det det där med hörseln

När man är ute och jagar så använder man i allmänhet en kommunikationsradio för att kunna förmedla sig med jaktkamraterna. Oftast har man en öronmussla som är kopplad till radion. Med min usla hörsel så har det alltid varit väldigt svårt att kunna hänga med i kommunikationen. Men i år hade jag sett fram emot teknikens under: en direktkoppling till mitt CI. Delarna syns på bilden nedan:

Det är alltså en en sladd som ska kopplas in i mitt CI och sedan kopplas in i radion och sedan ska ljudet gå rakt in i "hjärnan". Det här såg jag verkligen fram mot. Sladden hade jag fått på Karolinska så den passade perfekt i mitt CI men sedan började problemen. Det var fel storlek på den delen som skulle koplas ihop med radion. Så i fredags åkte jag till specialradiobutiken (dom som håller på med sånt här).

- Visst det fixar vi. Kom tillbaka efter lunch.

Ja, så var jag tillbaka efter lunch och fick beskedet att det var glapp i radions kontakt med sladden. Det skulle behövas en hel dag för att fixa det. Och det här får jag reda på på fredag em och jakten börjar tidigt, tidigt på måndag morgon och affären har stängt lördag söndag. Men killen i affären sa att nu skulle det i alla fall fungera. Pyttsan!

På måndag när jag sitter på pass har jag ingen kontakt alls med resten av laget. Dom fick söka upp mig på mitt pass för att tala om att jakten var över. När dagen var slut åkte jag tillbaka till affären, ca 10 minuter i 17.00 och dom stängde kl 17. Jag vill reparera glappet så jag lämnar in radion nu och avstår från jakten imorgon.

Som tur var kom min man på en kompis som hade en radio som han kunde låna ut. Så på tisdag åkte jag ut i skogen med god förhoppning om att gode vännens radio skulle fungera (sladden passade precis). Men samma problem som dagen innan - det blev nog något fel när  man satte dit den nya kopplingen. Så på tisdag eftermiddag är jag tillbaka i affären för att hämta min radio och också påtala att sladden inte fungerade. Den här killen tittade på sladdens koppling och på min radio och konstaterade att jag hade fått en stereokoppling och det skulle vara en monokoppling. Byte igen. Äntligen! Nu skulle det väl fungera. Ut på onsdag morgon och nu hade jag för säkerhetsskull även med mig gode vännens radio så med en vanlig öronmussla på mitt oopererade öra där jag hör riktigt, riktigt dåligt och den nya sladden i minreparerade radio. Och fantastiskt jag kunde faktiskt höra en hel del av kommunikationen.

Så nästa dag som jag åkte ut i skogen var jag uppåt värre för nu skulle jag kunna höra kommunikationen. Då upptäckte jag på plats att jag glömt sladden!!!!! Hur dum får man bli? Så det blev ännu en dag med urusel kommunikation coh dom fick komma och hämta mig på passet när jakten var slut.

Men imorgon! Då ska jag ha alla sladdar och två radioapparater med mig så det skulle väl vara sjutton om jag inte ska kunna höra kommunikationen.

Kommunikationen

Det är det som är så spännande med jakten. Hundföraren eller någon annan rapporterar att man har sett färska spår eller kanske till och med sett ett djur på väg i min riktning. Då ökar pulsen högst väsentligt.

Så nu ser jag fram emot morgondagen. Visst det är lite kallt på morgonen men det övervägs av allt det andra.

Ha det

Vivvi

Hösten är en fantastisk tid. Vilka färger!

Nu finns det så mycket svamp i skogarna. Underbart! Vanliga kantareller, trattkantareller och taggsvamp finns det i massor. Bra matsvampar. Däremot tycks det inte vara något riktigt bra "soppår". Visst lite Karl-Johansvamp har jag hittat men absolut inga mängder.
Bilden visar mina torkade trattkantareller som står och väntar på att få blandas ner i någon god sås. Lättaste sättet att torka trattkantareller på är nog att lägga ut dom på t ex hushållspapper. Dom får inte ligga på varandra. Då torkar dom på ca 2 dygn i rumstemperatur.

Jaha, så var skytteprovet inför årets älgjakt klart. Passen är kontrollerade - behövde inte röjas, gjorde så bra arbete i fjol.

I trädgården däremot kan jag fortsätta arbetet. Har planterat en hel del nya liljor och går nu och väntar på lite nya rosenplantor. Dessutom försöker jag fylla trädgården med "vårlökar", det är så mysigt när dom första blommorna kommer upp på våren.

Surdegsbröd! Har ni märkt att det pågår en surdegsrevolution? Nya surdegsbagerier skjuter upp som svampar. Och det är ju toppen för surdegsbröd är mycket godare än vanligt "köpebröd", dessutom är det väldigt mycket nyttigare. Själv bakar jag bara glutenfria surdegsbröd - inte för att jag behöver det, utan för mitt företag tillverkar glutenfria mjölmixer. Men även glutenfritt surdegsbröd blir otroligt goda. Hemma äter vi sånt bröd mest hela tiden trots att vi tål gluten.
Surdegsbröd är bra för alla det gör att kroppen lättare kan ta upp näringen. Kolhydrathalten blir lägre - med andra ord bättre GI. Dessutom är det en lisa för själen att få skapa något själv som samtidigt sänder ut vidunderligt goda dofter i hela hemmet. Så fram för surdeggsbröd - allra helst hembakat.

Bilden visar Surdegsbröd med honung. Receptet finns dels på min blogg Glutenfri bakblogg dels på MixWells hemsida http://www.mixwell.com/.

Tack ni som kommenterar här på bloggen. Eloge ska ni också ha för jag försöker svara men lyckas aldrig få igenom mina kommentarer. Hur bär ni er åt? Tack Birgitta, fortsätt och skriv och berätta hur det går. Vet att man blir så van vid sitt CI att man inte tänker på det längre men kanske kommer det ändå lite nya infallsvniklar.
Själv ska jag snart prova att koppla ihop mitt CI med min jaktradio. Det finns en lite kabel som sticks in i CI och sedan ska andra sidan in i jaktradion och då ska jag kunna höra ljuden i naturen och dessutom få in det som sägs på radion. Det verkar toppen. Tidigare har jag haft vissa problem med att höra samtalen som försiggått över jaktradion. Ser också med spänning fram emot att få sitta i skogen och lyssna på alla ljud. Tidigare har jag ju inte hört om något djur har kommit utan istället bara helt plötsligt upptäckt att det har stått t ex en älg i mitt pass. Kanske kan jag nu höra när älgen kommer... Vilken grej!

Ha det
Vivvi