Det fordras koncentration att lyssna - inte för att ett samtal är tråkigt - utan därför att man bara hör delar av det som sägs. Det finns en medicinsk term som heter auditory processing: det betyder att man hör ljudet, översätter ljudet och förstår ljudet. Om man då inte kan höra "hela" ljudet så blir det mycket svårare att förstå ljudet.
Så här blir det för mig: Jag hör t ex en mening men missar några ord som jag inte hör, istället så försöker jag gissa vilka de missade orden är. För att underlätta att förstå ljuden använder många hörselskadade därför läppavläsning - det gör jag. Då kan man av läpparnas rörelse se vilka ord som troligen formades när man inte hör ordet. Ibland fungerar det men ibland inte.
När det inte fungerar så frågar man om. Under tiden som personen börjar säga om meningen så arbetar min hjärna för fullt med att försöka finna de felande orden. Hjärnan arbetar med att finna vilka adekvata ord som kan ha passat in i just det sammanhanget. Och ibland kommer man fram till vad det måste ha varit och börjar svara - innan personen har hunnit säga om hela meningen. Personen kanske blir irriterad för varför frågade man om när man hade hört. Det är den tid som min hjärna behöver för att bearbeta det ljud som faktiskt har hörts.
Ibland blir man så trött av att koncentrera sig så mycket att det känns som om det inte är värt besväret och så kopplar man av och struntar i samtalet. Det uppfattas naturligtvis som om man inte är intresserad men det handlar bara om att man blir så trött att man inte orkar "processa" ljudet - och kanske ändå inte höra vad som har sagts.
Det skulle vara intressant att få reda på hur ni andra som är hörselskadade gör eller hur ni hanterar problemet?
Vivvi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej på dig!
SvaraRaderaJa du detta med hörseln är ett mysterium.Känner lika som dig.Just nu skiter jag i om jag hör eller inte.Har papper o penna till hands om jag inte hör.Jag hör mycke ljud men inte prat, blir bara svamel.Några pratar så fort så jag säger "inte så fort, prata tydligt".Jag gör annat om jag inte hänger med.Då brukar min sambo ta det sen,har lärt mig hur hans röst låter,fast han sluddrar lite.Läppavläsning kan jag.TSS är bra det med.Blir enormt trött.Har jag jobbat en dag är det soffan som gäller sen.Nu har jag jobbat 13 dagar på raken och det känns på.50%pension.Jobbar jag blir det 8 timar/dag.Arb.lös i botten.Just nu susar det i huvudet,ingen lust att lyssna eller prata.Skönt att vara ensam ibland och inte behöva lyssna.Sen märker jag att de inte pratar med mig i onödan.De pratar sins emellan,skiter i mig känns det som.Men skam den som ger sig,positivt tänkande måste finnas.Lite hör jag ju,vadå???? Nu när vi får lite mer hörsel blir det annat.Då kan de inte sitta o prata o tro att vi inte hör.Jag har bara en hör apparat,höger öra fungerar inte.Där får jag mitt CI.
Jaha du Birgitta, visst är det knepigt att man ska behöva bli så trött bara för att hänga med i vardagslivet.
SvaraRaderaJag håller tummarna att du snart få komma igång med ditt CI. Som du kanske har förstått av mina inlägg så har min operation gått långt över förväntan bra. Har egentligen inte mått dåligt någon gång. Inte haft ont - ätit Alvedon i 3 dagar. dom första två dagarna - operationsdagen och dagen efter 2 Alvedon var 5.e timme, därefter endast en Alvedon i taget och nu ingenting. Med Alvedon som hjälp har jag inte haft något ont alls. Lite, lite yrsel dagen efter operationen men inte därefter.
Så operationen tror jag inte du behöver oroa dig för.
Vivvi
Ja,jag har samma upplevelser som ni båda beskriver. Det gäller att vara disciplinerad när man lyssnar och uttrycker sig. I alla fall på jobbet. Hemma kan man fortfarande bete sig lite hur som helst. Låtsas som om man inte hör när någon pratar med en på håll t ex. Det tråkigaste tycker jag är att jag nu för tiden blir tystare och tystare i sällskap med andra. Man vill ju helst inte riskera att göra bort sig allt för mycket. Det frestar på självkänslan och till slut väljer man att vara tyst. Sitter ibland vid fikabordet på jobbet och funderar på vad de pratar om. Det har nästan blivit en sport. Yes, jag hörde rätt tänker man och går tillbaka till sitt skivbord med en viss tillfredställelse.
SvaraRaderaJag glädjer mig över din lyckade operation.
Monica
Kan inte annat än att hålla med ovanstående kommentarer till 100%. Skulle skriva ett fyndigt svar men det blev så långt att jag påbörjade ett blogginlägg istället. Ska fila vidare på det ikväll efter syrrans tårtkalas.
SvaraRaderaHoppas allt går fortsatt bra för dig Vivvi! KRAM från Tina i Hbg