Oj,oj vilken morgon!

Redan tidigt ringde det på dörren (hörde inte jag men hundarna) och det var ett blomsterbud som kom och lämnade en underbar vårbukett med tulpaner. Kan en dag starta bättre? Buketten var från mitt tjejgäng, vad glad man blir när folk tänker på en.

Så var det dags att uppdatera bloggen med gårdagens upplevelser på Karolinska. Då går det inte att komma in på bloggen, f..n också! Efter diverse strul, bland annat byta lösenord - jag hatar att behöva byta lösenord för jag har ett så kanonbra lösenord som jag använder så ofta det går. Och ska jag byta till något annat blir jag så ställd för det är stökigt att behöva komma ihåg alla pinkoder och lösenord. Men nu blev det så i alla fall och med det nya lösenordet så kom jag i alla fall in den här gången som ni märker.

                        Karolinska i Huddinge cochleaimplantatavdelningen M-43 kl 13.00
Först träffade jag ingenjören Gunnar, som kollade hur det hade varit sedan i måndags? Berättade att jag hade använt det starkaste programmet väldigt mycket och det tyckte han var bra. För med det programmet som utgångspunkt så programmerade han processorn så att det programmet nu blev mitt svagaste program och så la han in ett starkare som program 2. Sedan var det dags för nyheter: program 3 blev ett program som stänger av det mesta av kringljuden så att jag kan koncentrera mig på den som talar mitt framför mig. Program 4 (som för många är ett musikprogram) så blev det ett program att använda i bullriga miljöer och som slår bort onödigt starka buller.
Därefter gick vi igenom Cochlearväskan, kolla bilden, det är en mindre resväska med både nyttiga och onödiga prylar. Har ställt väskan i en undanskymd vrå, det som är nödvändigt hade jag ju redan fått. Jag återkommer till det lite längre ner.

Dom nödvändiga prylarna är dom som är längst frampå bilden. Det är stationen för uppladdning av batterierna. Jag använder uppladdningsbara batterier - inbillar mig att det är mest ekonomiskt och miljövänligt. Det går att använda vanliga (nästan vanliga) hörapparatsbatterier men då räcker dom bara några timmar, så det blir ju inte särskilt praktiskt.Men kan naturligtvis vara bra att ha i reserv om man inte har någon möjlighet att ladda upp batterierna.

På den här bilden syns mitt nya "öra" som ger mig hjärnhörsel. Implantatet sitter ju på plats i skallen, se bild längre ner. Den yttre processorn är grejen till höger med tillhörande apparat att hänga bakom örat. Den lilla mobilliknande apparaten är till för att jag ska kunna ändra inställningar utan att behöva ta av mig apparaten. Med den kan jag byta program, höja och sänka volymen. På bilden indikerar den att apparaten inte är påkopplad.

Innan jag lämnade ingenjör Gunnar, för att klara mig på egen hand i 2 månader (när nästa justering och kontroll ska ske) så visade han mig röntgenbilder på hur det ser ut i min skalle med implantatet på plats. Kolla nedan, OBS! om man tittar noga på vänster sida i bilden så kan man se den prickade linjen som avslutas i snäckan. Det är elektroden genom vilken ljudsignalerna skickas.

Det var lättare att se den streckade bilden när bilden var lite större, ser att det är ganska svårt att se den här ovan men den är liten och ligger rakt under vänster ögonhåla (ja det ser nästan ut som den ligger i underkant på ögonhålan). Vare sig ni ser den eller inte så finns den i alla fall där i verkligheten.

Allt för idag, imorgon återkommer jag med lite kommentarer kring hur jag hör nu.
Vivvi